Tisdag morgon
och det regnar! Och då passade tjejerna på att sova till 07:45, Jiippiii! Sonen däremot gick ner till TVn en timme tidigare och stod sen i trappan en gång var tjugonde minut och ville ha frukost. -Ja, jag kommer snaart....blev svaret varje gång! Men nu är vi alla uppe och jag ser fram emot en snabbdusch om en stund.
Men först en Latte Macchiato tillsammans med en uppdatering:
Igår innan simskolan drog jag och barnen till Pålsbo på en våffeldate med två Mamas från Nellie-gruppen. Blev ett kort men intensivt besök och sen for vi vidare mot Borås Simarena. Vid återvinningscentralen i Sandhult stod det en liftare, verkade vänta på oss ;) Till barnens förvåning var det Pappan som stod där :D Han ville följa med för att se Abbe simträna.
(Robban var där med Ida eftersom Linda ligger inlagd på SÄS, hon har fått ngn slags infektion på struplocket (??????) och får penicillin intravenöst!!! Krya på dej vännen och passa på att vila ut, sov mycket och samla kraft!)
Simningen gick bra för Abbe, tyckte dock att undervisningen var lite seg. Kan bero på att nästan alla i gruppen var där och då får inte alla den hjälp de kanske skulle behöva. Men men, man kan inte få allt här i väla
När vi skulle äta middag här hemma efter simningen ville Lova inte äta. Hon ville inte ha min mat alls på hela dagen (men mer än en våffla slank så lätt ner i Pålsbo). Då rycker snälla, underbara storebror Abbe in och matar sin lillasyster som då får i sej tre stora portioner :D
Imorgon är en stor dag för mej! Tror inte jag kommer med ett inlägg ikväll för jag behöver nog virka utav bara f-n i terapisyfte.... Förklarar mer imorn men det jag kan säga nu är väl att jag, till skillnad från 98% av sveriges befolkning, bara kan känna ångest och oro över vissa saker. Morgondagen är en sådan dag för mej! Tur att jag har världens underbaraste make!
På tal om honom så drömde jag att han skulle lämna mej och barnen, alla våra vänner stod på hans sida. Kan ni försöka sätta er in i hur förtvivlat ledsen jag kände mej när jag vaknade till? Tomhet, ensamhet, sorg...uch! Varför ska man drömma så knäppa saker ibland? Bättre att drömma än att vara med om det i verkligheten skulle jag tro.
Så puss på dej mitt hjärta, I <3 U 2 ;)
